Den 16e april kom beskedet att EU-kommissionen godkänner den antikroppsbehandling som togs fram i Sverige av professor Lars Lannfelt och hans forskarteam och som idag redan används i bland annat USA, Japan, Sydkorea, Israel och den Förenade Arabemiraten.
Detta är en så kallad bromsmedicin som bromsar sjukdomsprocessen, men man ska vara medveten om att det kommer ta tid innan det når Sverige och läkemedlet passar inte alla. Det kommer därför till en början att erbjudas till en begränsad grupp av patienter i ett tidigt skede i sjukdomen.
De kommande årens stora fokus blir därför att bland annat att lära sig att identifiera vilka som lider av ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom, helst bland som inte ens hunnit börja uppvisa symtom.
Därtill kommer läkemedlet INTE att i en första fas erbjudas till de som har två kopior av ApoE epsilon 4-varianten då denna kombination har visat sig öka risken markant för allvarliga biverkningar.
När kommer läkemedlet vara tillgängligt?
Sannolikt dröjer det ett par år innan Leqembi som medicinen heter kan börja användas i den svenska sjukvården.
Anledningen är att processen tar flera steg:
Frågor som återstår att lösa:
Godkännandet är en tydlig milstolpe i framtidens behandling mot demenssjukdomar såsom Alzheimers. Men än kvarstår flera frågetecken:
- Vilka patienter ska prioriteras för behandling?
- Hur stor ska effekten vara för att den behandlingen ska få fortsätta? Och hur länge?
- Hur ska man hitta dessa patienter på ett effektivt sätt om det handlar om ett tidigt skede i sjukdomsprocessen där symtom inte alltid är särskilt uttalade?
- Hur ska vården hantera det ökade trycket på tidig utredning och riskbedömning som kommer att krävas för att hitta lämpliga patienter till behandling?