Alzheimerläkemedel godkänns i EU! - En ny värld öppnar sig för framtidens demensvård

Den 16e april kom beskedet att EU-kommissionen godkänner den antikroppsbehandling som togs fram i Sverige av professor Lars Lannfelt och hans forskarteam och som idag redan används i bland annat USA, Japan, Sydkorea, Israel och den Förenade Arabemiraten.

Detta är en så kallad bromsmedicin som bromsar sjukdomsprocessen, men man ska vara medveten om att det kommer ta tid innan det når Sverige och läkemedlet passar inte alla. Det kommer därför till en början att erbjudas till en begränsad grupp av patienter i ett tidigt skede i sjukdomen.

De kommande årens stora fokus blir därför att bland annat att lära sig att identifiera vilka som lider av ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom, helst bland som inte ens hunnit börja uppvisa symtom.

Därtill kommer läkemedlet INTE att i en första fas erbjudas till de som har två kopior av ApoE epsilon 4-varianten då denna kombination har visat sig öka risken markant för allvarliga biverkningar.

När kommer läkemedlet vara tillgängligt?

Sannolikt dröjer det ett par år innan Leqembi som medicinen heter kan börja användas i den svenska sjukvården.

Anledningen är att processen tar flera steg:

  1. Sveriges kommuner och regioners råd för nya terapier, NT-rådet, har kommit överens om att Leqembi ska introduceras i vården genom så kallat nationellt ordnat införande. Syftet med ett sådant införande är att användningen ska bli så värdeskapande och jämlik som möjligt över hela landet.
  2. Ett inledande steg i denna process är att NT-rådet beställer en hälsoekonomisk bedömning från myndigheten TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket).
  3. Den hälsoekonomiska bedömningen - väl på plats - används sedan som grund i förhandlingar om läkemedlets prissättning i Sverige.
  4. När förhandlingarna är klara, gör NT-rådet en sammanvägd bedömning och formulerar en rekommendation till regionerna om läkemedlets användning.


Frågor som återstår att lösa:

Godkännandet är en tydlig milstolpe i framtidens behandling mot demenssjukdomar såsom Alzheimers. Men än kvarstår flera frågetecken:

- Vilka patienter ska prioriteras för behandling?
- Hur stor ska effekten vara för att den behandlingen ska få fortsätta? Och hur länge?
- Hur ska man hitta dessa patienter på ett effektivt sätt om det handlar om ett tidigt skede i sjukdomsprocessen där symtom inte alltid är särskilt uttalade?
- Hur ska vården hantera det ökade trycket på tidig utredning och riskbedömning som kommer att krävas för att hitta lämpliga patienter till behandling?

Fler nyheter

Se alla nyheter
Genom att klicka på "Acceptera" samtycker du till att cookies lagras på din enhet för att förbättra webbplatsnavigering, analysera webbplatsanvändning och hjälpa till med våra marknadsföringsinsatser. Se vår integritetspolicy för mer information.