Även om forskningen går framåt, och det finns flera olika lovande behandlingsstrategier, finns det i nuläget tyvärr ingen botande behandling vid sjukdomar som ger kognitiv svikt och senare demenssjukdom. Dock finns symtomlindrande behandling som kan vara värd att pröva vid Alzheimers sjukdom eller bland demens (Alzheimers sjukdom i kombination med Vaskulär demenssjukdom). Sedan 7 juni 2021 finns också ett nytt läkemedel godkänt i USA för behandling vid Alzheimers sjukdom som heter Aduhelm (Aducanemab). Aduhelm är det första läkemedlet som påverkar det som man tror är den viktigaste sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Ett liknande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, Lecanumab, är framtaget av ett svenskt företag (BioArctic) och har även det fått en snabbgodkännande i USA 6 januari 2023 under namnet Leqembi.
De tre läkemedel – Donepezil (t.ex. Aricept), Rivastigmin (t.ex. Exelon)och Galantamin (t.ex. Reminyl) – som idag används vid Alzheimers sjukdom, Lewykroppsdemens och Parkinson med demens är så kallade kolinesterashämmare. Dessa tre läkemedlen hämmar nedbrytningen av acetylkolinet så att meracetylkolin kan användas i signaleringen och kontakten mellan nervceller och då fungerar nervcellerna bättre. Minnet påverkas sällan men andra kognitiva förmågor kan förbättras såsom språket, exekutiv förmåga, uppmärksamhet och orienteringsförmågan. Detta är dock mycket individuellt och beroende skedet i sjukdomsprocessen. Dock påverkas inte själva sjukdomsprocessen. Med tiden försämras sjukdomen, trots behandling med symtomlindrande läkemedel. Det betyder dock inte att läkemedlet inte har effekt, trotts att den underliggande sjukdomen fortskrider. Man bör få stå kvar på läkemedlet så länge som de bedöms ha någon effekt. I senare stadier av sjukdomen brukar man ofta ta bort dem. Dessa läkemedel kallades i början felaktigt för ”bromsmedicin” men nuförtiden benämns dessa mer korrekt som symtomlindrande eller symtombegränsande läkemedel. De är introducerade vid tidig till måttlig fas i sjukdomen.
Det fjärde läkemedlet heter Memantin (t.ex. Ebixa) och det påverkar nervcellers funktion genom ett annat ämne som heter glutamat. Memantin är även det ett symtomlindrande läkemedel som används vid samma sjukdomar som kolinestarashämmare används vid. Dock är användningen vid måttligt till sent skede av sjukdomen. I studier på kolinesterashämmare och Memantin har man sett att patienter förbättrade sina kognitiva funktioner, sitt beteende och att de fungerade bättre i det dagliga livet. En stor svensk studie, SATS studien, visade att kombinationsbehandling med både kolinesterashämmare och Memantin, ger bäst effekt. I praktiken sätts oftast någon av kolinesterashämmarna in först och efter ett halvår till ett år senare läggs Memantin till.
Vid mycket tidig fas av Alzheimers sjukdom, vaskulär demenssjukdom eller frontotemporal demenssjukdom finns idag inga vetenskapliga belägg för att behandling med kolinesterashämmare eller Memantin har någon positiv effekt. Det är dock inte fel att testa behandling för att se om vissa symtom kan förbättras efter en individuell bedömning för varje enskild patient.
Om en patient har vaskulär demenssjukdom är strategin att behandla riskfaktorer för kärlsjuka, det vill säga behandla blodtryck, blodfetter, blodsocker, rökstopp, kostråd och motion samt optimera eventuell diabetesbehandling. Vid blandformer av Alzheimers sjukdom och vaskulär demenssjukdom kan man pröva läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare eller Memantin och riskreduktion enligt ovan. Det är möjligt att påbörja behandling med läkemedel oavsett ålder.
Även i ett sent stadium av sjukdomen kan behandling vara av värde. De är i princip alltid värt att testa behandling. Vissa kan dock inte få behandling på grund av olika orsaker som t.ex. överkänslighet eller att övriga läkemedel som används inte går att kombinera med dessa.
Generellt bör man i första hand fortsätta behandling med kolinesterashämmare och/eller Memantin så länge patienten kan interagera med anhöriga/vårdare och kan äta själv, sköta sin personliga hygien eller förflytta sig själv. Den stora vinsten med läkemedelsbehandling är förbättring av kognitiva symtom och att i bästa fall att kunna skjuta upp tiden för behov av annat boende. När patienten är mer hjälpberoende är behandlingsvinsten mer osäker.
Vid tveksamhet kring effekten av läkemedelsbehandlingen kan man sluta med behandlingen och utvärdera hur patienten mår inom 2–4 veckor. Man ska undvika att sluta med behandlingen när det är stora förändringar i patientens tillvaro som till exempel en flytt till boende eftersom det då är svårt att värdera orsaken till försämringen. Om man misstänker att patienten fått en svår biverkan såsom t.ex. långsam hjärtrytm, ska behandlingen utsättas direkt men det är ovanligt.
I vissa fall kan man överväga att minska dosen om man till exempel får problem med magen (illamående, hård eller lös avföring). När patienten befinner sig på ett boende kan vissa symtom ibland lindras av läkemedel och därför kan läkemedelsbehandling vara aktuell även då, men nytta får alltid vägas mot risker.
Behandlingen brukar helt avslutas efter beslut av läkaren utifrån bedömning av nytta och risk/nackdelar med fortsatt behandling efter nära dialog med anhöriga.
Den 7 juni 2021 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ett nytt läkemedel, Aduhelm (aducanumab) förbehandling av patienter tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Godkännandet skedde enligt ett särskilt förfarande som används för att det ska gå snabbare och när ett läkemedel har visat sig ha effekt på ett sätt som talar för att det också kommer att ha effekt på de symtom och de funktioner som är påverkade vid Alzheimers sjukdom. Det nya läkemedlet, som behöver börja ges tidigt i sjukdomsprocessen, ökar behovet av tidseffektiva validerade metoder för tidig kognitiv bedömning. Rent konkret handlar det om att läkemedlet Aduhelm har visat sig ha effekt på och kunnat minska de inlagringar av proteinet betaamyloid (plack) i hjärnan som är ett typiskt fynd vid Alzheimers sjukdom och också ett av de protein som tros vara huvudorsaken till utveckling av Alzheimers sjukdom.
WHO klassar Alzheimers sjukdom som en av vår tids svåraste folksjukdomar. Idag har över 50 miljoner världen över sjukdomen eller någon av de andra kognitiva sjukdomarna. Om inget görs för att hitta effektiva läkemedel kommer den siffran växa till ca 100 miljoner år 2050. Fram till idag har det inte funnits något godkänt läkemedel som säger sig kunna påverka själva sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Godkännandet markerar därmed en milstolpe i arbetet med att hitta effektiva läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Hur effektivt läkemedlet kommer visa sig vara återstår dock att se i framtida studier.
Aduhelm är därmed det femte läkemedlet mot Alzheimers sjukdom och det första som godkänts sedan 2003.Det viktigaste med Aduhelm är att det är den första behandlingen som riktar sig mot den underliggande sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet är det första som har kunnat visa att mängden plack i hjärnan minskade vid behandlingar med Aducanemab. FDA gör i sin sammanvägning antagandet att det är rimligt att anta att eftersom mängden plack i hjärnan minskar kommer också symtomen på sjukdom minska eller förbättras av behandling.
Godkännandet gäller i USA och företaget Biogen har nu dragit tillbaka sin ansökan om att det ska bli godkänt i EU. Behandling i USA kostar uppskattningsvis ca 500 000 kr för ett års behandling och är därmed en av världens dyraste behandlingar.
Det har varit en omfattande debatt och diskussion innan godkännandet. Kritiken har handlat just om att effekten har setts enbart på placken och inte lika tydligt på symtom av sjukdomen. Den expertkommitté som yttrade sig inför FDA:s beslut rekommenderade inte ett godkännande. FDA valde dock, vilket förekommer ibland, att trots detta godkänna läkemedlet, just mot bakgrund av att givet den effekt på plack i hjärnan som visats är det rimligt att anta också en effekt på sjukdomssymtom när rätt dos och behandlingsregim identifierats. Företaget bakom Aduhelm menar att under studiens gång visade det sig att patienter som fått högre doser också haft effekt även på symtom. Det återstår för företaget att i fortsatta studier också visa definitivt att läkemedlet har effekt också på symtom. Sådana studier planeras framöver. Mycket få patienter i USA har ännu fått Aduhelm eftersom flera sjukförsäkringssystem beslutat att inte täcka behandlingen på grund av det oklara bevisläget angående effekt. Så länge som det endast är ett villkorat godkännande så kommer inte läkemedlet att subventioneras.
Ett liknande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, Lecanumab, är framtaget av ett svenskt företag (BioArctic) och har även det fått en snabbgodkännande i USA 6 januari 2023 under namnet Leqembi. Förväntningarna är att Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, också kommer att godkänna läkemedlet för användning inom EU. Detta läkemedel botar inte heller sjukdomen, men har visats i studier minska placken av beta-amyloid i hjärnan vilket innebär att symtomen bromsas. Skillnaden mot Aduhelm är att antikroppen i Leqembi binder till ett förstadietill beta-amyloid som bildar placken i hjärnan. Studier har visat lovande resultat när det gäller att minska bildningen av plack i hjärnan och förbättra kognitiva symtom samt undvika försämring av sjukdomen under en viss tid. Läkemedlet behöver administreras som ett dropp eller injektion direkt i blodet varannan vecka. Kontinuerlig övervakning är nödvändig, då det kan finnas risk för vissa sällsynta allvarliga biverkningar som svullnad och blödningar i hjärnan. Fortsatta kliniska prövningar pågår för att utvärdera effektivitet och säkerhet för läkemedlet.
I Sverige görs även hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel och det kan spela in inför beslutet om ett godkännande av Svenska Läkemedelsverket. Oavsett är bör framstegen med Aduhelm (Aducanumab) och Leqembi (Lecanumab) ses som ett historiskt genombrott eftersom det är första gången ett läkemedel som påverkar själva sjukdomsprocessen godkänns. Det pågår mer än hundra forskningsstudier på nya läkemedel som hoppas kunna påverka sjukdomsprocessen.
Behandling med Aduhelm ellerLeqembi kommer behöva påbörjas tidigt i sjukdomsprocessen för att ha så braeffekt som möjligt. När dessa nya och mer effektiva läkemedel introduceras är det än viktigareatt en eventuell diagnos kan fastställas tidigt så att behandling och vård kansättas in och därmed bromsa upp sjukdomsförloppet.
