Vad är demenssjukdom?

Hjärnan kan drabbas av många olika sjukdomar och skador. En sjukdom som långsamt bryter ner hjärnans celler kallas för neurodegenerativa sjukdomar men i vardagligt tal pratar man om demenssjukdomar eller kognitiva sjukdomar. Dessa har olika effekter beroende på vilka olika områden som drabbats i hjärnan. Funktionsnedsättningen när den är så uttalad att det blir svårt att klara sitt vardagliga liv kallas för demens. Innan dess har dock att många haft lättare gradvis tilltagande symtom långt innan det blivit tydligt demens, det kallas för kognitiv svikt.

De vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna är: Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontotemporaldemens, Lewykroppssjukdom, och även Parkinsons sjukdom kan leda till demens men det finns många andra. Det finns också ett antal mycket ovanliga neurologiska sjukdomar, såsom Huntingtons sjukdom eller ovanliga sjukdomar som progressiv supranukleär paralys (PSP), korticobasal neurodegeneration (CBD), Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) eller amyloid lateral skleros (ALS).

För att bestämma vilken sjukdom som patienten drabbats av, ställa diagnos, behöver läkaren inhämta en rad fakta om patienten och hens sjukdomsutveckling men även resultat från olika undersökningar, bland annat röntgenundersökningar. På specialistmottagningar tas ibland också prov från ryggvätskan. Om du vill veta mer om vad en grundläggande utredning bör innehålla läs mer här. Oavsett vilken demenssjukdom det gäller leder den till att personen har svårt att klara sitt vardagliga liv. Det är då funktionsnedsättningen är så uttalad att personen uppfyller kriterierna för demens. Funktionsnedsättningen ska ha varat i minst sex månader och inte bero på någon annan behandlingsbar orsak. I demensbegreppet ingår att störningen ska vara bestående och förvärvad, det vill säga att den utgör en nedgång i intellektuell, känslomässig och praktisk kapacitet, jämfört med hur personen varit tidigare.

Ordet demens kommer på sikt ersättas av kognitiv sjukdom

Ordet demens kommer från grekiskans ”de mens” som betyder utan själ och är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomstillstånd med liknade symtom. Symtomen beror på någon typ av förvärvad hjärnskada och skiljer sig på så sätt från de kognitiva förändringar som normalt åldrande innebär. Det är normalt att bli ”glömsk” med åren men det tillhör inte det normala åldrandet att bli så ”glömsk” att man inte klarar sitt vardagliga liv.

I praktiken är alltså begreppet demens på väg bort för att ersättas av kognitiv svikt och en specifik sjukdom med samlingsbegreppet kognitiv sjukdom istället för demenssjukdom. I Sverige baseras även diagnoser på ett annat internationellt diagnoskodssystem, ICD-10/11 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems). Där finns fortfarande demensbegreppet kvar och i Socialstyrelsens nationella riktlinjer används fortfarande samlingsnamnet Demenssjukdomar. I praktiken förekommer nu båda begreppen, demenssjukdom och kognitiv sjukdom och allmänheten talar ofta om demens som alltså är samma sak. Begreppet demens kommer dock på sikt försvinna. Här har vi valt att skriva demenssjukdom/kognitiv sjukdom.

På senare år (2014) har begreppet dem ens ersatts av diagnosen kognitiv sjukdom i diagnoskodsystemet DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5). Anledningen är framför allt att den som lider av demens har en sjukdom och är inte alls är utan själ. Tvärtom är hen fortfarande en person som är värd precis samma respekt och omsorg som en person som kan föra sin egen talan. För att få diagnosen kognitiv sjukdom behöver läkaren klargöra vilken sjukdom som orsakar symtomen (Alzheimers sjukdom, cerebrovaskulär sjukdom. Lewykroppssjukdom, frontotemporal sjukdom mfl) samt att det föreligger nedsättning i minne och en av de fem övriga kognitiva domänerna (uppmärksamhet, exekutiva funktioner, språk, rumsuppfattning och beteende). Funktionsnedsättningen ska också vara så uttalad att den som är sjuk inte längre kan klara sitt vardagliga liv.

I framtiden kommer man alltmer och till sist enbart tala om respektive kognitiv sjukdom och de symtom den aktuella sjukdomen ger.

Lindrig kognitiv funktionsnedsättning

För lindrig kognitiv funktionsnedsättning (tidigare ”Mild kognitiv störning”) räcker det med nedsättning i en kognitiv funktion (Se så funkar hjärnan) men att nedsättningen inte är så uttalad att personen har svårt att klara sitt vardagliga liv. Det här är ett tillstånd man också kan benämna kognitiv svikt. Hen kan då till exempel få diagnosen ”Lindrig kognitiv funktionsnedsättning av Alzheimer-typ”.

Johan Sundelöf, Överläkare, Specialist i Geriatrik och Palliativ Medicin
Granskad av:  Johan  Sundelöf, Överläkare, Specialist i Geriatrik och Palliativ Medicin
Uppdaterad: 22 januari, 2021
Publicerad: 15 december, 2020